happpyjump

Inatt drömde jag min all-time-favorite-happy-dröm. Längdhoppsdrömmen. Den återkommer ungefär en gång per år och går ut på att jag hoppar längst i världen. Jag stog och skulle ta sats men det var en massa folk ivägen. Bland andra låg karolina klüft och latade sig på en matta. Jag ville bara sätta igång men det var alltid nån som stod ivägen. Men så tilllslut var kusten klar. Jag tog sats och sprang det snabbaste jag kunde. Nu jäääääävlar ska här hoppas. Jag sprang, och sprang så benen glödde och så stamp på planka och luftfärden började. Jag flög och flög. Tänkte efter ett tag att det kanske är dags att sätt ner fötterna, men tänkte att nä jag tänker fan fortsätta framåt. Tillslut landade jag. Jag visste att jag hoppat längst i världen. En liten figur mätte upp hoppet med en pinne och det visade sig vara 20 meter. Jag tänkte att det är ingen som kommer tro mig, det är nog bäst att säga att det var 15 meter. Det räcker ju ändå gott och väl. Sen skulle det hela firas med champagne. Jag blev full för jag var så glad och råkade spilla ut en gubbes dyra champagne på en tröja. Jag tog och kramade ut champagnen ur tröjan ner i hans glas. Han var arg men jag tyckte - kom igen, jag har ju trots allt hoppat längst i världen.

bettan spettan

Jag hade nästan glömt bort att han fanns. Jo det är sannt faktiskt. Ända tills han dök upp på tv häromdan. Tänk att man var helt förhäxad av en svankryggad knasig filur som är mer en madamme än man. Men ska erkänna att han faktiskt fortfarande var ganska stilig. Glömmer aldrig när han tog tag i pernillas armar en gång på cafe opera och bände dem bakom hennes rygg och sa att hon var galen. Undra vem det var som var galen... Eller när han skulle spela skivor på tranan och ville att en viss person skulle hjälpa honom, men personen i fråga sa - det får du klara själv! Så roligt. Ett annan Brett-relaterat minne är när jag var lite trött på honom och istället blev kär i förbandet strangeloves sångare Patrick och söp ner mig och skulle ragga på honom. Pernilla säger att jag suttit och intervjat folk åt honom med hans bandspelare. Men jag tror det är lögn och förtal. Blir helt yr av alla minnen som plötsligt väller fram.

för den goda sakens skull

Förra veckan kom jag på mig själv att tänka, va fan jag vill göra något som betyder något, något som känns viktigt. Och så slog det mig - det är kanske precis så det känns! När man drabbas av den så kallade biologiska klockan. Om man var varit ihop med någon en längre tid och känner att va fan jag vill något mer, det är kanske då man skaffar barn. Eftersom jag inte har någon äkta make eller för den delen känner en överväldigande stress att producera barn tänkte jag - vad betyder mest för mig - djur och natur så klart. Något måste göras. Så nu ska jag helt plötsligt göra illustrationer till en miljötidning, helt gratis. De ska recencera min bok som tack, vilket jag tyckte var lite gulligt. Jag känner mig lite amerikansk och präktig, när man utöver sina vanliga jobb och sysslor även jobbar ideellt.

happy day

Det bästa med när det händer bra saker för folk man tycker om, är att det smittar. En klasskompis och vän från animationsklassen blev nominerad till en guldbagge för bästa kortfilm och en annan vän fick sin högsta dröm uppfylld igår. Jag fick helt röda kinder och drömde happydreams hela natten. Att jag blev ihop med min dreamboy och zlatto kom förbi och hälsade på oss och var så glad och sist av allt att jag flög i en specialbyggd flygfarkost i plast som man stog i som i ett litet led :)

bevingade ord

Vilka minns dessa bevingade ord?

"det är så tyst att man kan höra en monica falla"

26 minuter

Efter 2 veckors influensa gav hostan äntligen vika. För att fira det ombads jag infinna mig i snöyran utanför porten med 2 muggar. 26 minuter och en halv flaska Jäger senare stod vi med stelfrusna tår (för några stövlar har jag ju inte hittat) som två snögubbar på berget och blickade ut över ett snödimmigt stockholm. Då hade vi hunnit kolla in min gatas nya thairestaurang, puttat en taxibil upp för backen (han var så söt, kom ut och bugade av tacksamhet och det kändes som när man var liten om vintrarna i förorten när man puttade igång bilar och kände sig som pippi långstrump) och alltså bestigt det snöbeklädda Mount Skinnarvik. Gud vad det är härligt med snöäventyr.

Så här dan efter kan jag konstatera att Jäger och min hostmedicin smakar nästan lika. Skillnaden är att Jäger innehåller 35% alkohol. Jag vet ju det och det är därför jag inte dricker sprit i vanliga fall. För jag är alldeles för glupsk för att det ska sluta bra. Jag får skylla på en förvirrad uttråkad influensahjärna.

noskapin

hostan gud glömde

Vad är vitsen med en hosta som dyker upp så fort man lagt huvet på kudden och vill sova? Sen håller den på och slutar aldrig. Inatt fick jag tillslut nå fel och proppade i mig alla piller jag kom på. Ipren, en 5 år gammal hostmedicin som jag tog två av för att väga upp åldern, samarin, några slemlösande brustabletter och halstabletter. Vaknade sen och kände mig lite konstig men hade i allafall fått lite sömn. Det känns som en sån sjuka man ska ha när man är barn, inte nu! Hur ska man bli frisk om man bara hostar och hostar? Jag har sån sjuk träningsvärk i magen att jag knappt kan stå. Jag brukar inte gnälla när jag är sjuk men nu tycker jag fan synd om mig själv.

tack sofie

för bästa lördagsnatten på år och dar. Man blev lycklig på samma sätt som efter ett pulkarejs. Det var länge sen jag skrattade så mycket och behövde förklara så lite. Och trots att det var flera år sen vi sågs kändes det som igår. Mer sånt!

mmmmmm

Låg och slumrade framför tvn igår och skulle precis somna när thåström ploppade upp på wiehes hyllningskonsert. Jag höll på trilla ur sängen. Hur kan han bara bli snyggare och snyggare? Och den där rösten, hur går det till? Jag brukar bli kär i karln med några års mellanrum, ibland för att jag har tråkigt och ibland för att jag behöver fly till något roligare än trist vardagsgrubbel. Den här gången får jag väl skylla på att jag inte orkar grubbla mer på lägenheter. Vilket faktiskt är sannt.

Och varför går det inte ladda upp bilder längre? Kanske ett tecken på att jag ska lägga ner bloggandet.