bettan spettan

Jag hade nästan glömt bort att han fanns. Jo det är sannt faktiskt. Ända tills han dök upp på tv häromdan. Tänk att man var helt förhäxad av en svankryggad knasig filur som är mer en madamme än man. Men ska erkänna att han faktiskt fortfarande var ganska stilig. Glömmer aldrig när han tog tag i pernillas armar en gång på cafe opera och bände dem bakom hennes rygg och sa att hon var galen. Undra vem det var som var galen... Eller när han skulle spela skivor på tranan och ville att en viss person skulle hjälpa honom, men personen i fråga sa - det får du klara själv! Så roligt. Ett annan Brett-relaterat minne är när jag var lite trött på honom och istället blev kär i förbandet strangeloves sångare Patrick och söp ner mig och skulle ragga på honom. Pernilla säger att jag suttit och intervjat folk åt honom med hans bandspelare. Men jag tror det är lögn och förtal. Blir helt yr av alla minnen som plötsligt väller fram.